maanantai 25. maaliskuuta 2013

Sjundeås utlåtande om utkastet till kommunstrukturlag

Kommunreformen: utkastet till kommunstrukturlag på remiss

Regeringens kommunreform gäller en hel bunt av olika slags reformförsök. Ett av de här reformförsöken är ny kommunstrukturlag (nuvarande kommunindelningslag).

Efter att ministerarbetsgruppen för förvaltning och regionutveckling fastslog och godkände 15.11.2012 (under ledning av minister Henna Virkkunen) utkastet till kommunstrukturlag sändes detta utkast till kommunerna på remiss 22.11.2012. Remisstiden löpte ut 7.3.2013.

Till begäran om utlåtande bifogades även ”riktlinjerna” (knappt nånting alls!) om servicestrukturerna inom social- och hälsovården.


Excentriska uppgifter till kommuner?

Nästan alla kommunerna i Finland var mer eller mindre irriterade av den sanningen, att det var ju nästan omöjligt att utlåta något rationellt beträffande utkastet till kommunstrukturlag.

Varför då? Därför att det var ju servicestrukturer inom social- och hälsovården som borde ha varit klara före man kunde dra några slutsatser angående några kommunstrukturer.

Således, hade man inga större orsaker att skriva något om riktningar (Lojo, Kyrkslätt osv.) i detta skede. Det gällde bara att ta ställning till det allmänna utkastet med några uppfattningar om servicestrukturerna.

Sjundeås utlåtande

Kommunfullmäktige i sitt möte 25.2.2013 beslöt enhälligt att ge till finansministeriet följande utlåtande över utkastet till kommunstrukturlag (kommunfullmäktiges sammanträdesprotokoll, 25.2.2012, FGE § 37, sidorna 41-43):

Med tanke på utvecklandet av kommunstrukturen kan det allmänt taget anses motiverat att ändra kommunindelningslagen så att den nya lagen kommer att innehålla bestämmelser för kommunernas utredningsskyldighet, utredningskriterier och avvikelser från dem. Det kan också anses vara motiverat att ändra lagens rubrik till kommunstrukturlagen.

Samtidigt som kommunstrukturlagen utarbetas görs utredningar, som väsentligt påverkar frågan, och som gäller reformen av social- och hälsovårdsservice och organiseringen av metropolområdets kommuner. Kommunerna blir tvungna att ge sina utlåtanden om kommunstrukturlagen i en situation, då de övriga utredningar och reformer som påverkar kommunens framtid ännu är under arbete och då det är svårt att förutse, hurudan inverkan dessa tillsammans kommer att ha på kommunstrukturen.
 
Utredningsskyldighet och utredningskriterier

Enligt lagutkastet är kommunen skyldig att utreda en sammanslagning av kommuner om ett av följande tre utredningskriterier visar på ett utredningsbehov 1) befolkningsunderlag, 2) självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser, pendlingen och samhällsstrukturen, 3) kommunens ekonomiska situation.

En kommun ska emellertid inte kunna ställa sig utanför utredningen, även om den inte uppfyller utredningskriterierna, om en funktionell helhet som uppfyller lagens krav inte annars kan åstadkommas i regionen.

Eftersom grunderna för utredningsskyldigheten har uppgjorts så att nästan alla kommuner uppfyller dem och dessutom med tanke på det villkor i lagförslaget som innebär att en funktionell helhet i regionen i alla fall utlöser utredningsskyldigheten, är det i praktiken säkert att kommunerna skall utreda sammanslagningen.

Dock samtidigt som helhetsreformen av social- och hälsovården ännu är öppen är det svårt att ta ställning till förutsättningarna för och nyttan med reformeringen av kommunstrukturen.

Styrning och uppföljning av reformen

I lagförslaget förutsätts att kommunerna skall senast 30.11.2013 meddela, med vilken kommun eller vilka kommuner den utreder en sammanslagning av kommuner. Den egentliga utredningen av en sammanslagning skall göras senast 1.4.2014.

Man kan anse att den tid på fyra månader som har reserverats för uppgörandet av en utredning och för det förslag om sammanslagning, som eventuellt baserar sig på den, inte är tillräcklig. Mera tid skall reserveras för uppgörandet av en grundlig och mångsidig utredning och för en tillräckligt omfattande medborgardiskussion som baserar sig på den. Dessutom skall tillräckligt med tid reserveras för beslutsfattarna att de kan fördjupa sig i utredningen och i den diskussion som förs på basen av den. Tillräckligt med tid bör reserveras även för det egentliga beslutsfattandet.

En enskild kommun har en enastående regional verksamhetsmiljö (grannkommunerna), där ändringar som sker i färdigheten att göra kommunsammanslagningar och i motsvarande demokratiska strategiska avsikter kan påverka det hur en tillräcklig tidtabell utformas. Detta borde beaktas som ett eventuellt element, då en optimal kommunsammanslagning eller någon annan motsvarande lösning skisseras, och komma till uttryck så att ett visst spelrum ges då det gäller fastställda tidsfrister.

Statsrådets behörighet att besluta om en ändring i kommunindelningen

Utgångspunkten för kommunsammanslagningar skall i regel vara frivillighet och kommunfullmäktige bör fortfarande ha beslutanderätt att besluta om en eventuell kommunsammanslagning. Ett självständigt beslutanderätt, som har nämnts som en faktor som används då man bedömer huruvida en enskild kommun kan bevara och säkerställa sin regionala, kulturella och språkliga enhetlighet, skulle också garantera att den bästa befintliga sakkunskapen kommer till användning.

Personalens ställning

Det kan anses vara ändamålsenligt och i synnerhet med tanke på personalens välbefinnande i arbetet och arbetsmotivation, att personalens anställningsskydd har garanterats och ett särskilt uppsägningsskydd har stadgats för de kommande åren.

Ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar

Kommunsammanslagningarna borde i sig medföra ekonomisk nytta och effektivitet för sammanslagningskommunerna. Ur den synvinkeln skulle man kunna i princip anse att sammanslagningsbidrag är mindre nödvändiga. Å ena sidan har sammanslagningarna i praktiken medfört ökade utgifter för den nya kommunen under åren efter sammanslagningen, och därför är det ändamålsenligt att kompensera denna ökning av utgifter som orsakas av kommunsammanslagningen med statligt sammanslagningsunderstöd.

Tryggande av närservice för kommuninvånarna

Kommunstrukturreformens främsta betydelse för kommuninvånarna är hur närservice ordnas. Kommunen anser det viktigt att närservice av kvalitet på två språk tryggas för kommuninvånarna. På basen av lika behandling av kommuninvånarna borde kommuninvånarna ha likadana möjligheter att få offentlig välfärdsservice eller närservice. Utöver det att man har tillgång till närservice borde också tillgänglighet uppmärksammas. Servicehelheter borde bedömas även i framtiden regelbundet både inom kommunorganisationen och i växelverkan med kommuninvånarna.

Därtill godkändes enhälligt följande kläm:

Då kommunfullmäktige godkänner kommunens utlåtande över kommunstrukturlagen understryker fullmäktige betydelsen av närservice i samband med alla reformer såväl av kommunstrukturen och av områdesindelning inom social- och hälsovården. Förutsättningen för att närservice kan tryggas för Sjundeåbor är ett minst lika stort befolkningsunderlag som nu. Det finns inga språkliga eller andra grunder med hänvisning till hur service ordnas, för att dela kommunen - vilket har planerats från statens sida.