Regeringens kommunreform gäller en hel bunt av olika slags reformförsök.
Ett av de här reformförsöken är ny kommunstrukturlag (nuvarande
kommunindelningslag).
Efter att ministerarbetsgruppen för förvaltning och regionutveckling
fastslog och godkände 15.11.2012 (under ledning av minister Henna Virkkunen)
utkastet till kommunstrukturlag sändes detta utkast till kommunerna på remiss
22.11.2012. Remisstiden löpte ut 7.3.2013.
Till begäran om utlåtande bifogades även ”riktlinjerna” (knappt nånting alls!) om servicestrukturerna inom social- och hälsovården.
Excentriska uppgifter till kommuner?
Nästan alla kommunerna i Finland var mer eller mindre irriterade av den
sanningen, att det var ju nästan omöjligt att utlåta något rationellt beträffande
utkastet till kommunstrukturlag.
Varför då? Därför att det var ju servicestrukturer inom social- och
hälsovården som borde ha varit klara före man kunde dra några slutsatser
angående några kommunstrukturer.
Således, hade man inga större orsaker att skriva något om riktningar (Lojo,
Kyrkslätt osv.) i detta skede. Det gällde bara att ta ställning till det
allmänna utkastet med några uppfattningar om servicestrukturerna.
Sjundeås utlåtande
Kommunfullmäktige i sitt möte 25.2.2013 beslöt enhälligt att ge till
finansministeriet följande utlåtande över utkastet till kommunstrukturlag (kommunfullmäktiges sammanträdesprotokoll, 25.2.2012, FGE
§ 37, sidorna 41-43):
Med tanke på utvecklandet av kommunstrukturen kan det allmänt taget
anses motiverat att ändra kommunindelningslagen så att den nya lagen kommer att
innehålla bestämmelser för kommunernas utredningsskyldighet,
utredningskriterier och avvikelser från dem. Det kan också anses vara motiverat
att ändra lagens rubrik till kommunstrukturlagen.
Samtidigt som kommunstrukturlagen utarbetas görs utredningar, som
väsentligt påverkar frågan, och som gäller reformen av social- och
hälsovårdsservice och organiseringen av metropolområdets kommuner. Kommunerna blir
tvungna att ge sina utlåtanden om kommunstrukturlagen i en situation, då de
övriga utredningar och reformer som påverkar kommunens framtid ännu är under arbete och då det är svårt att förutse, hurudan inverkan
dessa tillsammans kommer att ha på kommunstrukturen.
Enligt lagutkastet är kommunen skyldig att utreda en sammanslagning av kommuner
om ett av följande tre utredningskriterier visar på ett utredningsbehov 1)
befolkningsunderlag, 2) självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser, pendlingen
och samhällsstrukturen, 3) kommunens ekonomiska situation.
En kommun ska emellertid inte kunna ställa sig utanför utredningen, även
om den inte uppfyller utredningskriterierna, om en funktionell helhet som
uppfyller lagens krav inte annars kan åstadkommas i regionen.
Eftersom grunderna för utredningsskyldigheten har uppgjorts så att
nästan alla kommuner uppfyller dem och dessutom med tanke på det villkor i
lagförslaget som innebär att en funktionell helhet i regionen i alla fall
utlöser utredningsskyldigheten, är det i praktiken säkert att kommunerna skall
utreda sammanslagningen.
Dock samtidigt som helhetsreformen av social- och hälsovården ännu är öppen
är det svårt att ta ställning till förutsättningarna för och nyttan med reformeringen
av kommunstrukturen.
Styrning och uppföljning av reformen
I lagförslaget förutsätts att kommunerna skall senast 30.11.2013
meddela, med vilken kommun eller vilka kommuner den utreder en sammanslagning av
kommuner. Den egentliga utredningen av en sammanslagning skall göras senast
1.4.2014.
Man kan anse att den tid på fyra månader som har reserverats för
uppgörandet av en utredning och för det förslag om sammanslagning, som eventuellt baserar
sig på den, inte är tillräcklig. Mera tid skall reserveras för uppgörandet av
en grundlig och mångsidig utredning och för en tillräckligt omfattande medborgardiskussion
som baserar sig på den. Dessutom skall tillräckligt med tid reserveras för
beslutsfattarna att de kan fördjupa sig i utredningen och i den diskussion som
förs på basen av den. Tillräckligt med tid bör reserveras även för det
egentliga beslutsfattandet.
En enskild kommun har en enastående regional verksamhetsmiljö
(grannkommunerna), där ändringar som sker i färdigheten att göra
kommunsammanslagningar och i motsvarande demokratiska strategiska avsikter kan
påverka det hur en tillräcklig tidtabell utformas. Detta borde beaktas som ett eventuellt
element, då en optimal kommunsammanslagning eller någon annan motsvarande lösning skisseras, och komma till uttryck så att ett visst spelrum
ges då det gäller fastställda tidsfrister.
Statsrådets behörighet att besluta om en ändring i
kommunindelningen
Utgångspunkten för kommunsammanslagningar skall i regel vara
frivillighet och kommunfullmäktige bör fortfarande ha beslutanderätt att
besluta om en eventuell kommunsammanslagning. Ett självständigt beslutanderätt,
som har nämnts som en faktor som används då man bedömer huruvida en enskild kommun
kan bevara och säkerställa sin regionala, kulturella och språkliga enhetlighet,
skulle också garantera att den bästa befintliga sakkunskapen kommer till
användning.
Personalens ställning
Det kan anses vara ändamålsenligt och i synnerhet med tanke på
personalens välbefinnande i arbetet och arbetsmotivation, att personalens
anställningsskydd har garanterats och ett särskilt uppsägningsskydd har
stadgats för de kommande åren.
Ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar
Kommunsammanslagningarna borde i sig medföra ekonomisk nytta och effektivitet
för sammanslagningskommunerna. Ur den synvinkeln skulle man kunna i princip
anse att sammanslagningsbidrag är mindre nödvändiga. Å ena sidan har
sammanslagningarna i praktiken medfört ökade utgifter för den nya kommunen
under åren efter sammanslagningen, och därför är det ändamålsenligt att
kompensera denna ökning av utgifter som orsakas av kommunsammanslagningen med
statligt sammanslagningsunderstöd.
Tryggande av närservice för kommuninvånarna
Kommunstrukturreformens främsta betydelse för kommuninvånarna är hur närservice
ordnas. Kommunen anser det viktigt att närservice av kvalitet på två språk
tryggas för kommuninvånarna. På basen av lika behandling av kommuninvånarna borde
kommuninvånarna ha likadana möjligheter att få offentlig välfärdsservice eller
närservice. Utöver det att man har tillgång till närservice borde också
tillgänglighet uppmärksammas. Servicehelheter borde bedömas även i framtiden
regelbundet både inom kommunorganisationen och i växelverkan med
kommuninvånarna.
Därtill godkändes enhälligt följande kläm:
Då kommunfullmäktige godkänner kommunens utlåtande över
kommunstrukturlagen understryker fullmäktige betydelsen av närservice i samband
med alla reformer såväl av kommunstrukturen och av områdesindelning inom
social- och hälsovården. Förutsättningen för att närservice kan tryggas för Sjundeåbor är ett minst lika stort befolkningsunderlag som nu. Det finns
inga språkliga eller andra grunder med hänvisning till hur service ordnas, för
att dela kommunen - vilket har planerats från statens sida.