Kalle Holm: Sjundeå Sfp:s diktatur är tydligen djupt inrotad

Vännernas värdefulla tankar

Kalle Holm, Fullmäktigersättare, Samlingspartiet (Obunden), Sjundeå

 

 

Kommentarerna över den gynnsamma utvecklingen av Sjundeås ekonomi under åren 2009-2011 är osakliga. Andra än Sfp ledde den ekonomiska frågan och dessa är nu föremål för en nedvärdering. Fakta finns faktiskt på kommunens hemsida. Från ett läge där man i början av perioden gjorde förlust och år 2011 redan uppnådde ett positivt resultat på 1,4 miljoner.

Observeras bör, att Sfp under ledning av trion Dahlqvist, Laaksonen och Nordström åstadkom år 2012 en förlust på 1.6 miljoner euro. Sjundeås invånare kommer med andra ord, att bli föremål för ytterligare höjda skatter och avgifter. En förlust måste man ju alltid betala igen.

Sjundeås själständighet kan inte enbart bygga på att ta mera lån och obegränsat höja skatterna, som ju redan länge hört till landets högsta!

Kyrkslätt fullmäktige beslöt den 27.5 2013 för 6. gången, att de inte vill undersöka en samgång med Sjundeå. Lojo är den kommun, som ännu är beredd att gå igenom möjligheten till en fusion med Sjundeå, vilket ur social- och hälsovårds synpunkt är att föredra.

Sammanfattningsvis kan jag bara konstatera, att trion Dahlqvist, Laaksonen och Nordström i sin artikel ännu en gång fråntar sig ansvaret för det dåliga resultatet på en 1.6 miljoners förlust för året 2012. Deras påstående, att de inte varit i en beslutande ställning vid fullmäktiges möten, stöds inte av de olika röstningarna, vilka totalt har varit 15 stycken. Där trion i 11 röstningar ”vunnit” och därmed varit i en beslutande ställning.

Överskridningarna för den tekniska sidans ekonomi år 2012, finns sakligt behandlade i tekniska nämndens protokoll av den 7.5 2012. Man bör komma ihåg att den tekniska nämnden ofta har fått stå för kostnader, som beslutits av någon annan enhet.

Sjundeå Sfp borde nu enligt min mening ta ansvar för sin politik, istället för att skicka ut provokativa skriverier, som går ut på att slå blå dunster i Sjundeåbornas ögon!



Kalle Holm: Tillbaka på rätt kurs i Sjundeå!

Vännernas värdefulla tankar

Kalle Holm, Fullmäktigersättare, Samlingspartiet (Obunden), Sjundeå

 

14-13 är ett vanligt röstningsresultat på kommunfullmäktiges möten, inte minst under året 2012 men framförallt under de ännu tidigare åren.

Under fullmäktigeperioden 2009-2012 lyckades den av Sjundeå Sfp ledda ”14-gruppen” med en överhoppares övertag i fullmäktige än en gång totalt förstöra kommunens ekonomi.

Kommunens ekonomi hade tack vare Pekka Keränen, Merja Rahkola-Toivanen, Janne Laakkonen och Mikael Westermarck under tiden 2009-2011 utvecklats i gynnsam riktning.

Men vad gjorde Sjundeå Sfp:s ansvarslösa klan? De fortsatte sin historiska ansvarlösa ekonomiska strategi, där de av kommuninvånarna inbetalda skatterna är något man fritt kan leka med.

Med en rösts marginal förstörde gruppen under ledning av Rabbe Dahlqvist, Markus Nordström och Merja Laaksonen Sjundeås goda ekonomi.

Med en rösts majoritet röstade man bort det ekonomiskt bindande balanserings programmet år 2011. Detta möjliggjorde ett ansvarslöst ekonomiskt slösande. Resultatet lät inte vänta på sig länge för redan år 2012 blev kommunens ekonomiska slutresultatet 1,6 miljoner euro minus.

Förlusten borde egentligen vara större eftersom man drastiskt ändrade på kommunens avskrivnings principer till mindre avskrivningar än förr. Man kan nu bara vänta på revisorernas kommentarer i ärendet.

Förlusten för år 2012 innebar redan katastrof för kommunens självständighets strävanden. En samgång med Lojo borde ha genomförts och kommer om man så vill eller inte att genomföras på basen av ekonomiska fakta.

Det förutsätter naturligtvis, att de beslutande instanserna i Lojo har ett förtroende för Sjundeås uppriktiga vilja att gå ihop med Lojo och det kommer att hända med röster 14-13 i Sjundeå.

Kyrkslätt har aldrig på officiell nivå beslutat att de vill acceptera Sjundeå som en samgångspartner!

Det finns ingen orsak trots Kyrkslätts och Sjundeås Sfp:s ständigt återkommande försök att fortsätta ett över dimensionerat Sfp mandat i området och spoliera ett samgående med Lojo.

Dessa Sfp-grupper representerar inte en ekonomisk framgångsrik linje på lång sikt, utan närmast ett desperat försök för ett fortsatt maktmissbruk. Detta har redan kostat kommuninvånarna landets högsta kommunala skatter. Bokslutet dryper av skulder, vilka egentligen inte är något annat än uppskjutna skatter, som förfaller till betalning i framtiden.

Medborgarinitiativ för lokalt självstyre, mot tvångssammanslagningar av kommuner!

Webbtjänsten Medborgarinitiativ.fi upprätthålls av justitieministeriet.

 

Citat från webbtjänstens framsida:

 

"Enligt grundlagen har finska medborgare rätt att lägga fram initiativ för riksdagen om att en lag ska stiftas. För att kunna använda det här statliga påverkningsmedlet förutsätts det att minst 50 000 röstberättigade finska medborgare stöder initiativet inom loppet av sex månader."

 

Ett brännande aktuellt medborgarinitiativ!


Syftet med medborgarinitiativ "För lokalt självstyre, mot tvångssammanslagningar av kommuner" är att stärka den rätt som invånarna i Finlands kommuner har att själva bestämma om sina egna och om gemensamma ärenden:
1) genom att förstärka kommunernas skydd mot sådana kommunindelningar och överföringar av delar av kommuner som är påtvingade av statsmakten;
2) genom att garantera att kommunerna har tillräckliga ekonomiska resurser för att sköta sina lagstadgade uppgifter; och
3) genom att skapa förutsättningar för en fungerande närdemokrati.

De som undertecknat detta medborgarinitiativ stöder förstärkandet av det kommunala självstyrelset och motsätter sig tvångssammanslagningar av kommuner.

Läs mer här (på svenska):

http://www.pakkoliitoksiavastaan.fi/sv/index.htm

https://www.kansalaisaloite.fi/sv/initiativ/309

 

Sjundeås utlåtande om utkastet till kommunstrukturlag

Kommunreformen: utkastet till kommunstrukturlag på remiss

Regeringens kommunreform gäller en hel bunt av olika slags reformförsök. Ett av de här reformförsöken är ny kommunstrukturlag (nuvarande kommunindelningslag).

Efter att ministerarbetsgruppen för förvaltning och regionutveckling fastslog och godkände 15.11.2012 (under ledning av minister Henna Virkkunen) utkastet till kommunstrukturlag sändes detta utkast till kommunerna på remiss 22.11.2012. Remisstiden löpte ut 7.3.2013.

Till begäran om utlåtande bifogades även ”riktlinjerna” (knappt nånting alls!) om servicestrukturerna inom social- och hälsovården.

Se mer här: Begäran om utlåtande över utkastet till en kommunstrukturlag

Excentriska uppgifter till kommuner?

Nästan alla kommunerna i Finland var mer eller mindre irriterade av den sanningen, att det var ju nästan omöjligt att utlåta något rationellt beträffande utkastet till kommunstrukturlag.

Varför då? Därför att det var ju servicestrukturer inom social- och hälsovården som borde ha varit klara före man kunde dra några slutsatser angående några kommunstrukturer.

Således, hade man inga större orsaker att skriva något om riktningar (Lojo, Kyrkslätt osv.) i detta skede. Det gällde bara att ta ställning till det allmänna utkastet med några uppfattningar om servicestrukturerna.

Sjundeås utlåtande

Kommunfullmäktige i sitt möte 25.2.2013 beslöt enhälligt att ge till finansministeriet följande utlåtande över utkastet till kommunstrukturlag (kommunfullmäktiges sammanträdesprotokoll, 25.2.2012, FGE § 37, sidorna 41-43):

Med tanke på utvecklandet av kommunstrukturen kan det allmänt taget anses motiverat att ändra kommunindelningslagen så att den nya lagen kommer att innehålla bestämmelser för kommunernas utredningsskyldighet, utredningskriterier och avvikelser från dem. Det kan också anses vara motiverat att ändra lagens rubrik till kommunstrukturlagen.

Samtidigt som kommunstrukturlagen utarbetas görs utredningar, som väsentligt påverkar frågan, och som gäller reformen av social- och hälsovårdsservice och organiseringen av metropolområdets kommuner. Kommunerna blir tvungna att ge sina utlåtanden om kommunstrukturlagen i en situation, då de övriga utredningar och reformer som påverkar kommunens framtid ännu är under arbete och då det är svårt att förutse, hurudan inverkan dessa tillsammans kommer att ha på kommunstrukturen.

 

Utredningsskyldighet och utredningskriterier

Enligt lagutkastet är kommunen skyldig att utreda en sammanslagning av kommuner om ett av följande tre utredningskriterier visar på ett utredningsbehov 1) befolkningsunderlag, 2) självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser, pendlingen och samhällsstrukturen, 3) kommunens ekonomiska situation.

En kommun ska emellertid inte kunna ställa sig utanför utredningen, även om den inte uppfyller utredningskriterierna, om en funktionell helhet som uppfyller lagens krav inte annars kan åstadkommas i regionen.

Eftersom grunderna för utredningsskyldigheten har uppgjorts så att nästan alla kommuner uppfyller dem och dessutom med tanke på det villkor i lagförslaget som innebär att en funktionell helhet i regionen i alla fall utlöser utredningsskyldigheten, är det i praktiken säkert att kommunerna skall utreda sammanslagningen.

Dock samtidigt som helhetsreformen av social- och hälsovården ännu är öppen är det svårt att ta ställning till förutsättningarna för och nyttan med reformeringen av kommunstrukturen.

Styrning och uppföljning av reformen

I lagförslaget förutsätts att kommunerna skall senast 30.11.2013 meddela, med vilken kommun eller vilka kommuner den utreder en sammanslagning av kommuner. Den egentliga utredningen av en sammanslagning skall göras senast 1.4.2014.

Man kan anse att den tid på fyra månader som har reserverats för uppgörandet av en utredning och för det förslag om sammanslagning, som eventuellt baserar sig på den, inte är tillräcklig. Mera tid skall reserveras för uppgörandet av en grundlig och mångsidig utredning och för en tillräckligt omfattande medborgardiskussion som baserar sig på den. Dessutom skall tillräckligt med tid reserveras för beslutsfattarna att de kan fördjupa sig i utredningen och i den diskussion som förs på basen av den. Tillräckligt med tid bör reserveras även för det egentliga beslutsfattandet.

En enskild kommun har en enastående regional verksamhetsmiljö (grannkommunerna), där ändringar som sker i färdigheten att göra kommunsammanslagningar och i motsvarande demokratiska strategiska avsikter kan påverka det hur en tillräcklig tidtabell utformas. Detta borde beaktas som ett eventuellt element, då en optimal kommunsammanslagning eller någon annan motsvarande lösning skisseras, och komma till uttryck så att ett visst spelrum ges då det gäller fastställda tidsfrister.

Statsrådets behörighet att besluta om en ändring i kommunindelningen

Utgångspunkten för kommunsammanslagningar skall i regel vara frivillighet och kommunfullmäktige bör fortfarande ha beslutanderätt att besluta om en eventuell kommunsammanslagning. Ett självständigt beslutanderätt, som har nämnts som en faktor som används då man bedömer huruvida en enskild kommun kan bevara och säkerställa sin regionala, kulturella och språkliga enhetlighet, skulle också garantera att den bästa befintliga sakkunskapen kommer till användning.

Personalens ställning

Det kan anses vara ändamålsenligt och i synnerhet med tanke på personalens välbefinnande i arbetet och arbetsmotivation, att personalens anställningsskydd har garanterats och ett särskilt uppsägningsskydd har stadgats för de kommande åren.

Ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar

Kommunsammanslagningarna borde i sig medföra ekonomisk nytta och effektivitet för sammanslagningskommunerna. Ur den synvinkeln skulle man kunna i princip anse att sammanslagningsbidrag är mindre nödvändiga. Å ena sidan har sammanslagningarna i praktiken medfört ökade utgifter för den nya kommunen under åren efter sammanslagningen, och därför är det ändamålsenligt att kompensera denna ökning av utgifter som orsakas av kommunsammanslagningen med statligt sammanslagningsunderstöd.

Tryggande av närservice för kommuninvånarna

Kommunstrukturreformens främsta betydelse för kommuninvånarna är hur närservice ordnas. Kommunen anser det viktigt att närservice av kvalitet på två språk tryggas för kommuninvånarna. På basen av lika behandling av kommuninvånarna borde kommuninvånarna ha likadana möjligheter att få offentlig välfärdsservice eller närservice. Utöver det att man har tillgång till närservice borde också tillgänglighet uppmärksammas. Servicehelheter borde bedömas även i framtiden regelbundet både inom kommunorganisationen och i växelverkan med kommuninvånarna.

Därtill godkändes enhälligt följande kläm:

Då kommunfullmäktige godkänner kommunens utlåtande över kommunstrukturlagen understryker fullmäktige betydelsen av närservice i samband med alla reformer såväl av kommunstrukturen och av områdesindelning inom social- och hälsovården. Förutsättningen för att närservice kan tryggas för Sjundeåbor är ett minst lika stort befolkningsunderlag som nu. Det finns inga språkliga eller andra grunder med hänvisning till hur service ordnas, för att dela kommunen - vilket har planerats från statens sida.